Statistik är inte liktydigt med "siffror". Mer väsentligt är en förväntan: att något kommer att beskrivas, diskuteras och förklaras. Denna förväntan om ny information eller kunskap förutsätter att den statistiska redovisningen bygger på goda datakällor och är tillförlitlig även i andra avseenden.
Som bekant finns även en annan sida, statistik betyder också lögn och förbannad dikt, styrning av åsikter och opinioner, manipulerande krafter som påverkar vad som blir redovisat i namn av statistik. I dag förefaller det som om likgiltighet, besvikelse eller misstro väger tyngre än förväntan och tilltro. Pendeln har svängt under historiens gång.
Svensk statistikhistoria beskriver Tabellverkets och Pehr Wargentins pionjärinsatser i mitten av 1700-talet, 1800-talets systematiska uppbyggnad av en offentlig statistik och framväxten av en känd och etablerad yrkesgrupp statistiker i 1920-talets nyblivna demokrati. Denna historia har länge varit undanskymd trots de intressanta samband som finns med folkrörelserna, folkbildningen och den politiska utvecklingen. Mycket väsentliga är de inflytanden som kom från europeisk statistik och filosofisk empirism en bakgrund som redovisas utförligt.
Läsaren får till slut ett perspektiv på det sena 1900-talets utveckling inom svensk offentlig statistik. Författaren ifrågasätter att statistikens tidigare huvudansvar för kunskapsbildning har ersatts av en syn på statistik som främst dataframställning. Det finns anledning att lära av en äldre kritisk statistisk tradition. Kan den återigen bli ett styrande roder i samhällsstatistikens utveckling?