Lever vi i en arg tid, i ett argt land? Det höga antalet skjutningar med dödlig utgång tyder på det. Även om saken naturligtvis är mer komplicerad, är de våldsbejakande extremistiska miljöerna onekligen intressanta exempel på den kanske mest självklara av dödssynder, vreden. I dessa miljöer är vreden och aggressionen medel för att uppnå ett visst mål. Men dessutom verkar vreden -- såväl bland våldsbejakande islamister som inom vit makt-rörelsen -- ha förvandlats till ett självändamål, en dygd. Frågan är om det rent av är den aspekten som gör rörelserna attraktiva bland presumtiva medlemmar: de lockas av en miljö där vrede och våldsamhet hyllas. På så vis kanaliserar dessa grupperingar en vrede som majoritetssamhället fördömer men som likväl existerar.
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2023 bidrar sju forskare med essäer på temat Dödssynderna i vår tid, i form av häften som samlas i en box. Essäerna finns även som pdf-filer för fri nedladdning från RJ:s hemsida. I boxens sjunde häfte fokuserar sociologen Christopher Edling och historikern Jenny Björkman på vredens funktion i dagens samhälle.
Christofer Edling är professor i sociologi och dekan för den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet. Edling är knuten till Institutet för framtidsstudier där han under flera år lett ett forskningsprojekt om våldsbejakande organisering och antisociala karriärer. Han är bland annat medredaktör till Sociologi genom litteratur (2015) och Ett delat samhälle: Makt, intersektionalitet och social skiktning (3 uppl. 2022). Jenny Björkman är docent i historia och samverkansdirektör på Riksbankens Jubileumsfond. Hon har framför allt forskat om modern politisk historia i Sverige. Sedan 2011 är hon redaktör för RJ:s årsböcker.