Äkta par har spelat viktiga roller i svensk politik och vetenskap. Ändå har parrelationen, som fenomen, inte uppmärksammats särskilt i dessa sammanhang. Genom att studera ett antal gifta par som var verksamma under 1900-talets första hälft, illustrerar denna bok hur genusordningar skapats, reproducerats och omförhandlats. Varför gifte sig dessa personer? Var det av tradition, förälskelse eller strategiska skäl? Vilka förväntningar hade de på äktenskapet? Vilka normer omgav äktenskapen? Fungerade äktenskapet som resurs eller hinder i professionella och offentliga sammanhang?
Denna antologi berättar om en tid som brukar förknippas med modernisering, demokratisering och kvinnors emancipation. Formella hinder för kvinnors deltagande i politik och vetenskap undanröjdes när rösträtten blev allmän och med inrättandet av nya behörighets- och äktenskapslagar. Men som bokens exempel visar kvarstod ändå en rad strukturella och kulturella hinder som gjorde det svårare för kvinnor än för män att få verkligt inflytande i yrkeslivet, i akademin och i politiken.
* * *
I boken medverkar författarna Annika Berg, Staffan Bergwik, Kristina Espmark, Christina Florin, Yvonne Hirdman, Kirsti Niskanen, Per Wisselgren och David Östlund.