Hur kan det pedagogiska ledarskapet användas i skolans styrkedja för att ge de bästa förutsättningarna för elevers kunskapsutveckling? Hur kan ledarskapet förbättra elevers kunskapsutveckling? Vilka förväntningar finns på styrkedjans aktörer?
Skolans styrkedja sträcker sig från den nationella nivån – riksdag, regering och skolmyndigheter – till varje lärare i klassrummet eller i barngruppen. I den här boken visar författaren att en väl fungerande styrkedja ger goda förutsättningar för elevernas kunskapsutveckling. I en sådan styrkedja omfattas alla av gemensamma värderingar och man samarbetar för att uppnå skolans och elevernas mål. Ett strukturerat samarbete ger förutsättningar att stärka såväl det pedagogiska ledarskapets innehåll som tilliten mellan aktörerna.
Bokens första del tar upp förskolans och skolans styrkedja, pedagogiskt ledarskap samt barns och elevers lärande. Den andra delen presenterar en fallstudie från en svensk kommun, och den tredje binder samman de tidigare delarna och diskuterar hur kunskaperna kan användas i utvecklingsarbetet. I avslutningen visar författaren hur styrkedjans perspektiv kan stärka det lokala pedagogiska ledarskapet.
I denna andra upplaga har de juridiska referenserna och skolmyndigheternas uppdrag uppdaterats, samtidigt som delarna om pedagogiskt ledarskap har reviderats. Vidare redogörs för Skolverkets övergång från insatsen Samverkan för bästa skola till Riktade insatser. Boken behandlar även det nationella kvalitetssystemet samt statens förslag om framtidens skolledarskap.
Stephan Rapp är verksam vid Linnéuniversitetet, där han är seniorprofessor i pedagogik med inriktning mot pedagogiskt ledarskap. Han undervisar i rektorsprogrammet och i Fortbildning för rektorer. Därutöver är han kursledare vid Föreningen Sveriges skolchefer. Rapps forskning fokuserar på styrkedjans funktion inom utbildningssystemet samt på de olika aktörernas ansvar och möjlighet att påverka elevers resultat.