Wilhelm Stenhammar (1871-1927) är i alla bemärkelser en levande klassiker. Hans sånger, orkesterverk, pianostycken och stråkkvartetter är älskade verk och förekommer allt oftare på repertoaren. Samtidigt finns det något gåtfullt över honom, både som människa och konstnär. Stenhammar är tillbakadragen och prövande, precis i uttrycken, aldrig skrytsam.
Hur kom sig denna livsinställning och vad säger Stenhammars musik om framväxten av det moderna Sverige? Magnus Haglunds biografi berättar om de estetiska och samhälleliga förskjutningarna, från ungdomsårens Wagnerpåverkan till det mogna skapandets klassicism och starka formintresse. Boken förmedlar de viktiga förbindelserna till samtidens konst, litteratur och arkitektur och spårar de vidare betydelser som gör musiken så rörlig och mångbottnad.
Magnus Haglunds bok om Wilhelm Stenhammar ingår i den serie porträtt av svenska tonsättare som ges ut av Kungl. Musikaliska akademien och Gidlunds förlag.
Magnus Haglund, f. 1960, är bosatt i Göteborg. Han är verksam som kulturskribent, lärare och författare, och har sedan mitten av 1990-talet varit kritiker på Göteborgs-Postens kultursida. Han har tidigare publicerat böckerna Den nakna staden, Åke Hodell, Lyssnare och varit redaktör för forskningsantologin Musikens frihet och begränsning.