Ahmad Mahmoud växte upp i Köpenhamn, i Ghetto Askerød, han skriver i självbiografin om uppväxten: "Askerød gick från att vara ett blandat område till att bebos av invandrare, flyktingar, socialbidragstagare, alkoholister, narkomaner och andra marginaliserade människor. Askerød blev ett betonggetto, och med det följde containerbränder, överfall, rån, skottlossning, rasism och gängkonflikter."
I en sluten kultur i en förort utan normal kontakt med det danska samhället växer författaren Ahmad upp. Hans liv präglas av slutenhet ända tills han flyttar hemifrån och börjar studera på universitet. Då bryter han med sin uppväxtkultur och hittar en egen väg in i det danska samhället. Bort från faderns envälde, med äldsta sonen som nummer två i hierarkin, bort från moderns arabiskt doftande maträtter, där hon efter att ha kommit till Danmark började använda slöja över sitt bruna långa hår, bort från syskonens mobbning. Ahmad vägde 155 kilo när han var 16 år, kallades ofta feta kossa, han sökte sig bort från våld, koranskolor, kriminalitet, arrangerade äktenskap och bidragsekonomi.
Detta är ett parallellsamhälle, Ghetto Askerød , med egna lagar och regler. Ahmad flyr in på sitt rum, till dataspel och tv, äter för ofta och för mycket. Fritidsskolan är en tillflyktsort, biblioteket en annan. Om att överleva: ett vittnesmål om hedersvåld och förtryck är Ahmad Mahmoud första bok. Han är född 1987. Hans föräldrar är palestinier, från ett flyktingläger i Libanon. Han är näst yngst i en syskonskara på sju barn. Själv arbetar han idag som ingenjör.