Även när det sista ljuset slocknat finns det hopp
– en helvetesvandring mot självrespekt och livsmod
Vid 23 års ålder stannade Stephanies hjärta, till följd av att hon svultit sig själv till en fjäders vikt. När hon ligger där i den stora sjukhussängen är hon inte rädd för att dö. Den största rädslan handlar om något helt annat, nämligen att hon ska behöva gå upp i vikt och bli tjock. Jakten på perfektion och hennes desperata försök att fylla tomrummet inom henne, fick henne inte bara att svälta sig själv till dödens gräns, utan även att genomgå tre bröstoperationer, en näsoperation i utlandet och slutligen låta sig utnyttjas sexuellt av en plastikkirurg för billigare skönhetsingrepp. Självhatet som inte visste några gränser och rädslan över att inte duga fick henne till slut att inte vilja leva. När ingen, varken sjukvård, vänner eller familj trodde att Stephanie någonsin skulle bli i bättre vände hon, mot alla odds.
Berättelsen om Stephanies liv är mörk, smärtsam och mycket tragisk, men också fylld av ljus, mod och styrka. Hon är ett exempel på att vem som helst, oavsett motgång, uppväxt, eller öde kan besegra den röst inom oss alla som säger att vi inte duger. För idag vet hon att alla kan finna den inre styrkan och viljan som krävs för att bli fria. Det är ingen lätt resa, det krävs hårt arbete och det gör ont. Men viktigast av allt är att det går, kom ihåg det!