Hur kan vi arbeta med hållbar utveckling i förskolan ekologiskt, socialt och ekonomiskt? Det handlar om arbetssätt, innehåll och förhållningssätt i vardagen. Skräpplockning och sopsortering ligger nära till hands, men det finns många andra sätt att arbeta med hållbarhet tillsammans med barnen, varsamt och nyfiket. Mycket gör vi kanske redan, men behöver få en ny syn på?
Erika Wallin har 20 års erfarenhet som förskollärare. Nu arbetar hon som utvecklingsledare och fortbildare, samt har en masterexamen i praktisk kunskap inriktad på utvecklingsarbete i förskolan. I den här antologin samlar hon yrkesverksamma förskollärare, forskare och experter som delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Kapitlen ger olika infallsvinklar på vad arbetet med hållbar utveckling kan innebära och hur det kan bli en naturlig del i förskolans undervisning.
Det mest uppenbara är kanske det ekologiska perspektivet, hur vi värnar naturen. Vi plockar skräp och sorterar sopor, men det finns så mycket mer att upptäcka! Genom att odla eller arbeta med estetik utomhus ger vi barnen möjlighet att lära känna naturen på nya sätt. Med hjälp av digitala verktyg kan vi också följa projekt som pågår i andra länder, exempelvis hur haven och korallreven rensas från skräp.
Social hållbar utveckling handlar om relationer, hur vi är mot varandra och hur vi kan hitta hållbara sätt att samspela, både i barngruppen och i kontakten mellan barn och vuxna. Vill vi bidra till en fredlig värld kan vi också lära oss mer om hur människor i andra delar av världen lever.
Ekonomisk hållbar utveckling innebär att ta vara på jordens resurser och oss själva. Hur kan vi hushålla med papper i förskolan? På vilket sätt kan återvunnet material ge nya idéer i skapandet och öka kreativiteten? Ger vi barnen tillgång till så mycket fysisk aktivitet de behöver för att lägga grunden till hållbara levnadsvanor?
Om vi ska kunna hitta nya levnadsvanor och nå upp till målen i Agenda 2030 (FN, 2015) kommer vi att behöva förmågor som fantasi och kreativitet. Vi behöver vara innovativa och se nya lösningar utanför de ramar som vi vanligtvis förhåller oss till. Hur hjälper materialen oss pedagoger att kommunicera med barnen utifrån ett hållbart syfte? Hur stöttar materialet barnens utveckling när det gäller fantasi och kreativitet?
Pernilla Thor, kap 9.
Om fisken har ätit plast kan vi inte äta fisken, då kan ju vi dö! säger Vilmer.
Ett barns tankar om skräp i haven, kapitel 1.
Vi kunde tydligt se ett förändrat kunnande hos barnen där drivkraften att påverka var väldigt stark. /.../ Deras drivkraft berodde på tron att kunna förändra världen. Detta var ingen saga, utan ett projekt förankrat i verkligheten, vilket gjorde att det blev på riktigt viktigt för barnen.
Linda Edman Stämneryd och Maria Sterner, kapitel 1
Innehåll
Förord
Inledning: Att bygga kulturer för hållbarhet
Eva Ärlemalm-Hagser
Kapitel 1: På riktigt viktigt hållbarhet med hajen Kaj
Linda Edman Stämneryd och Maria Sterner
Kapitel 2: Världen utanför förskolan Gitarren
Markus Sandström
Kapitel 3: Social hållbar utveckling i lek och genom lek
Erika Wallin
Kapitel 4: Undervisning med fokus på barnens handlingskompetens
Maria Hedefalk
Kapitel 5: Från frö till planta ett odlingsprojekt med de yngsta barnen
Sara Krokström
Kapitel 6: Hållbar utveckling i förskolans vardag
Erika Wallin
Kapitel 7: I varje möte om, genom och för demokrati med förskolans yngsta
Åsa Lernberg
Kapitel 8: Hälsa, fysisk aktivitet och hållbar utveckling
Ann-Christin Sollerhed
Kapitel 9: Hållbar utveckling genom miljö och material
Pernilla Thor
Kapitel 10: Estetik och Land Art i ett hållbart samhälle
Carina Eriksson och Alexandra Hedberg
Kapitel 11: Hållbart samtal för ett hållbart lärande
Susanne Thulin
Kapitel 12: Varsamhet läroplanens finaste ord?
Anna Thoresson
Anteckningar