Den svenska skolan kännetecknas idag av växande klyftor mellan elevgrupper och enskilda skolor. Hur blev det så?
Det svenska utbildningsväsendet har radikalt förändrats under de senaste trettio åren. Vi har fått en tydlig marknadsanpassning av skolornas etablering och organisering och därmed en skarp konkurrens om eleverna och deras skolpeng. Sverige tillåter till och med skattefinansierade vinstuttag ur den obligatoriska skolan. Därtill har skolan drabbats av en långt gången mål- och resultatstyrning som flyttar fokus från tillägnelsen av kunskap till redovisning av enkelt mätbara färdigheter.
Det nya utbildningssystem som vuxit fram aktualiserar den klassiska frågan om skolans roll i samhället och för den sociala reproduktionen. I Skola för lönsamhet tar Majsa Allelin ett helhetsgrepp om den nya grundskolan och vad förändringarna betyder för dem som vistas där. Hon tar hjälp av den rika tradition av kritisk utbildningsforskning vars kritik av skolan under framför allt 1970- och 80-talen ter sig än mer träffande idag. Allelin visar tydligt hur marknadstänkandet numera genomsyrar all skolans verksamhet, oavsett om skolan tillhör en av riskkapitalbolagens allt större skolkoncerner eller en kommun pressad av svångremspolitik.
Genom ett rikt etnografiskt material levandegör Allelin elevernas utsatta situation. Hur de svarar på sin stressfyllda vardag genom bland annat fokus på så kallat lönsamt lärande, utbrett fusk, sänkta förhoppningar (och ansträngningar) och för vissa, som en sista utväg, en skenbart självvald eliminering ur systemet genom stök och omfattande skolk.
Allelin diskuterar också lärarnas roll och analyserar den omförhandling som yrket är mitt uppe i vad gäller relationen till eleverna och det professionella uppdraget.