Tyska karbiner och automatgevär

Trots att de framgångsrika blixtkrigsåren var till ända och Tredje riket blev allt hårdare ansatt av de allierades bombningar fortsatte de tyska vapenkonstruktörerna att utveckla nya idéer ända fram till det bittra nederlaget 1945. De halvautomatiska gevären Gew 41 och Gew 43 kom aldrig att ersätta infanteriets gamla repetergevär på grund av produktionssvårigheter och utnyttjades istället som prickskyttegevär på östfronten. FG 42 togs fram åt de tyska fallskärmsjägarna med nära nog omöjliga specifikationer och den avancerade konstruktionen uppmärksammades återigen efter kriget när amerikanerna utvecklade sin lätta kulspruta M60. StG 44 fick också ett betydande inflytande över efterkrigstidens vapenutveckling. Denna kombinerade halv- och helautomatiska karbin avfyrade en medelstor patron och lade grunden till en helt ny vapentyp stormgeväret eller automatkarbinen. Boken är en grundlig studie av Tysklands krigstida ingenjörskonst, automatgevärens användbarhet i strid och dess betydelse för efterkrigstidens vapentekniska utveckling.