En upplyst drottning med järnvilja
Drottning Lovisa Ulrika, mor till Gustav III, levde i en tid genomsyrad av intriger, spioneri, krig och de sköna konsterna. Hon blev drottning i ett land som efter Karl XII:s död gjort sig av med det kungliga enväldet och genomförde ett kuppförsök med ödesdigra konsekvenser. Tillsammans med ledande adelsmän, officerare och intellektuella organiserade hon en statskupp. Det ledde till en ond bråd död för många. Själv kom hon att svartmålas av eftervärlden. Vad var det egentligen som hände?
Den preussiska prinsessan Lovisa Ulrika, syster till Fredrik den store, steg i land i Karlskrona 1744 och gifte sig med Adolf Fredrik. Hon drev fram som en virvelvind i upplysningens tecken i allt från politik till konst och vetenskap. Hon grundlade ett kulturarv som vi idag åtnjuter i bland annat Vitterhetsakademien, Drottningholms slott och Nationalmuseums samlingar.
Samtida brev och dagböcker ger en fascinerande inblick i Lovisa Ulrikas tid. Var hon verkligen så maktlysten som utmålats och försökte hon pantsätta statens kronjuveler för att finansiera en statskupp?
Claes Rainer är historikern och processjuristen som genom sin forskning i 1700-talets brev, dagböcker och memoarer har skapat en nyanserad bild av en dramatisk tid i Sveriges historia. I första boken om Lovisa Ulrika har Claes kombinerat sin bakgrund som historiker med den analytiska förmåga han har utvecklat under sina många år som ombud i domstolsprocesser. Det var intresset för hans egen familjs historia på 1700-talet som ledde till boken om Lovisa Ulrika, då det gick att följa en av hans anfäder till Lovisa Ulrikas resa till Sverige 1744 och upptäcka en av Sveriges mest fascinerande drottningar. Lovisa Ulrika belönades med 2021 års Axel Hirsch pris av Svenska Akademien och har följts av böcker om Sofia Magdalena och Gustav III:s ryska krig.