Madonnan i Glaskogen : folktro, religion & skröna i Värmland

Vem är Madonnan? Vem är Fadern och vem är Modern? Vad ska vi kalla Barnet? Som religionshistoriker kan man ställa sådana frågor. Ja, rent av bör ställa. För vi befinner oss i västra Värmland där tre Madonnor länge förekom i de tre kyrkorna, Gladisvall, Älgå och Jösse-Ny.
Här får vi höra om Madonnan i Glava, och om hennes förkristna bakgrund som matrona, Gla-dis. Vi får läsa om maktkamp, girighet, erotisk attraktion, skam och svärdsmission. Men även om psykisk hälsa, humor och poesi. Historien om den gyllene Glaskogen och ljuset över Stora Gla, gudinnan Frejas arketyp.
Vi har också dessa andra väsen som i Sverige har lite olika namn beroende på var vi befinner oss: änglar, tomtar, tôsser, alfer, älvor, småfolk etc.
Boken är en studie i hur människan tänker och skapar sin värld. Eller med mytens språk: Historien om världen som skapas genom sång och språk, och hur det andliga livet förvandlas till endimensionell makt.
En bok om det skinande Gla. En bok om grisen som varit människans följeslagare under 11 000 år. En bok om levande och döda, träden och universum.

Ett centralt ämne för att förstå hur vi både skapar och påverkar vår verklighetsuppfattning är kyrkogrimmen eller kyrkråa som den också kallas. Vi ska undersöka fenomenet numen, som innebär att man upplevt gudomen på ett vördnadsbjudande sätt. Även konstnären Arvid Arvé är med i dessa studier och vi får se hans Diana-tempel på Mörtnäsön i Lesjön, Sölje.