Det revolutionerande med Hegels föreläsningar om filosofins historia är att filosofihistorien här inte längre betraktas som en katalog av i grunden tillfälliga åsikter i form av ständigt nya tankebyggnader som vederlägger varandra; den består inte av olika filosofer som på nytt ständigt söker efter den sanna filosofin, utan det är filosofin själv (anden) som realiserar och lär känna sig själv genom den historiska processen.
Filosofin är denna process; dess historia är därför inte något yttre, utan hör med nödvändighet till filosofin. Filosofin är sin historia: en förnuftig process med ett telos som därför kan förstås utifrån sin helhet. Därmed får filosofins historia en helt annan vikt än den tidigare haft.
Dessa föreläsningar är oumbärliga för den som vill förstå den moderna människans medvetenhet om sig själv som en historisk varelse, särskilt som de spelade en stor roll för att åstadkomma just denna medvetenhet.
Denna inledning till Hegels föreläsningar om filosofins historia är också en av de mest tillgängliga ingångarna till hans eget filosofiska system. Här utreder han vad filosofi är i relation till närliggande områden som religion och vetenskap och redogör för många av de mest centrala begreppen i sitt tänkande.
Översättare är Andreas Ekvall som tidigare översatt flera verk ur den tyska filosofin.