Tidigare hade Sverige en ljummen hållning till FN:s flyktingkonvention och en närmast avvisande inställning till Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Idag betraktas de som självklara. Stora förändringar har ägt rum sedan Sverige blev medlem i EU. I början motsatte sig Sverige att asylpolitiska beslut skulle fattas med kvalificerad majoritet, men några år senare förespråkades det. Från att ha hävdat möjligheten att ha mer liberala regler, accepterar Sverige idag en helt gemensam asylpolitik.
I denna bok analyseras EU:s överstatliga samarbete via framväxten av den gemensamma asylpolitiken. Varför ändrade Sverige sin inställning till internationellt samarbete i flyktingpolitiska frågor? Innebär det svenska medlemskapet i EU en förändring av landets grundläggande intressen? Vad betyder det överstatliga samarbetet för medlemsstaterna i suveränitetskänsliga frågor?
Hans E Andersson är docent i statsvetenskap och förvaltningschef vid Södertörns Högskola.